.
Free falling
Fingrarna snuddar tangenterna, var ska man börja? Min hjärna stoppas här, just nu när jag skriver det här.
Hur kan det vara så svårt att skriva en jävla text på datan? få ut allt jag känner.
det var det bästa jag visste förut. Det var så befriande att bara skriva och skriva och skriva utan något som helst stopp. Jag är trött på att ljuga för mig själv.
Jag är trött på att inte kunna säga det jag känner längre. Och just därför gjorde jag den här bloggen,
för mig själv och ingen annan för att ha något att blicka tillbaka på när jag blivit starkare.
Och inse att livet går vidare. Jag har ett krossat hjärta. Och det kommer inte någon kille som bedövar smärtan för tillfället,
sprit, fester eller ens vänner kunna ändra på för tillfället.
Och det måste jag inse. jag måste inse att smärtan inte försvinner hur mycket jag än försöker spriga iväg ifrån den. Jag åker iväg snart. flyttar ifrån dig .
Min trygghet. Din varma famn. Dina hjärtslag.. Ditt skratt som fick mig att känna mig odödlig. Jag önskar att jag kunde gå till dig nu.
Men det går inte för du är inte ens i stockholm.. och snart är jag på andra sidan jordklotet. Du har varit mitt liv i 3 år.. i tre år har du lärt mig att flyga ensam
att inte vara rädd. att våga kasta mig ut och inte oroa mig för hur ont eller inte det kommer att göra. För jag visste att du fanns där. Men nu då? Vem ska fånga mig?
Jag vet att det här är slutet. De finns inget mer oss. Du kommer aldrig mer att roa mig med din underbart störda humor som bara vi förstår. Du kommer aldrig mer sitta vid mitt köksbord och äta din frukost som du alltid sa var den viktigaste måltiden på dagen.
Och jag kommer aldrig mer att få se på dig när du sover. Du sa att du alltid drömde om mig..
Men jag måste se framåt. Och jag trodde aldrig att jag skulle säga dom orden. Inte med dig. Aldrig. Vi är vi. ingen kan älska som vi.
Livet är inte lätt. varför är det så? varför kan det inte vara det? Varje dag tacklas vi med nya problem och måste hitta på sätt att lösa dom på, hela tiden, det är så utmattande. inte undra på att det finns dom som väljer att avsluta det här livet.
Det är en tuff värld. Och man måste vara stark. Jag är stark. Och kärleken är inte bättre. Vi kämpar på år efter år, månad efter månad eller dag efter dag. Och i slutändan gör man oftast slut ändå. och står där. död i själen.
Och det hemska är att även fast man själv håller kvar alla minnen och all kärlek för personen som man brutit banden med. Så verkar den andra helt oberörd.. All den kärlek man hade för varandra verkar vara som bortblåst. Och man blir som främlingar mot varandra
Och det skrämmer mig mest utav allt. Truth can be a bitch sometimes. But love hurts.
Fingrarna snuddar tangenterna, var ska man börja? Min hjärna stoppas här, just nu när jag skriver det här.
Hur kan det vara så svårt att skriva en jävla text på datan? få ut allt jag känner.
Det var det bästa jag visste förut. Det var så befriande att bara skriva och skriva och skriva utan något som helst stopp.
Jag är trött på att inte kunna säga det jag känner längre. Och just därför startade jag den här bloggen, för mig själv och ingen annan för att ha något att blicka tillbaka på när jag blivit starkare.
Och inse att livet går vidare. Jag har ett krossat hjärta. Och det kommer inte någon kille som bedövar smärtan för tillfället, sprit, fester eller ens vänner kunna ändra på nu.
Och det måste jag inse. jag måste inse att smärtan inte försvinner hur mycket jag än försöker spriga iväg ifrån den. Jag åker iväg snart. Flyttar ifrån dig..
Min trygghet. Din varma famn. Dina hjärtslag.. ditt skratt som fick mig att känna mig odödlig. Jag önskar att jag kunde gå till dig nu.
Men det går inte för du är inte ens i stockholm.. och snart är jag på andra sidan jordklotet. Du har varit mitt liv i 3 år.. i tre år har du lärt mig att flyga ensam
att inte vara rädd. att våga kasta mig ut och inte oroa mig för hur ont eller inte det kommer att göra. För jag visste att du fanns där. Men nu då? Vem ska fånga mig?
Jag vet att det här är slutet. De finns inget mer oss. Du kommer aldrig mer att roa mig med din underbart störda humor som bara vi förstår. Du kommer aldrig mer sitta vid mitt köksbord och äta din frukost som du alltid sa var den viktigaste måltiden på dagen.
Och jag kommer aldrig mer att få se på dig när du sover, du sa att du alltid drömde om mig..
Men jag måste se framåt. Och jag trodde aldrig att jag skulle säga dom orden. Inte med dig. Aldrig. Vi är vi. ingen kan älska som vi.
Livet är inte lätt. varför är det så? varför kan det inte vara det? Varje dag tacklas vi med nya problem och måste hitta på sätt att lösa dom på, hela tiden, det är så utmattande. inte undra på att det finns dom som väljer att avsluta det här livet.
Det är en tuff värld. Och man måste vara stark. Jag är stark. Och kärleken är inte bättre. Vi kämpar på år efter år, månad efter månad, dag efter dag.. Och i slutändan gör man oftast slut ändå. och står där, död i själen.
Och det hemska är att även fast man själv håller kvar alla minnen och all kärlek för personen som man brutit banden med. Så verkar den andra helt oberörd.. All den kärlek man hade för varandra verkar vara som bortblåst. Och man blir som främlingar mot varandra
Och det skrämmer mig mest utav allt.
Truth can be a bitch sometimes. But love hurts, and thats the hard lesson we all need to learn.
Best way to not get your heart broken, is to pretend that you don´t have one.
I'm so glad you made time to see me
How's life? Tell me, how's your family?
I haven't seen them in a while..
You've been good, busier than ever
We small talk, work and the weather
Your guard is up, and I know why
Because the last time you saw me
I still burned in the back of your mind
You gave me roses, and I left them there to die
So this is me swallowing my pride
Standing in front of you, saying I'm sorry for that night
And I go back to December all the time
It turns out freedom ain't nothing but missing you
Wishing I'd realized what I had when you were mine
I go back to December, turn around and make it alright
I go back to December all the time
How's life? Tell me, how's your family?
I haven't seen them in a while..
You've been good, busier than ever
We small talk, work and the weather
Your guard is up, and I know why
Because the last time you saw me
I still burned in the back of your mind
You gave me roses, and I left them there to die
So this is me swallowing my pride
Standing in front of you, saying I'm sorry for that night
And I go back to December all the time
It turns out freedom ain't nothing but missing you
Wishing I'd realized what I had when you were mine
I go back to December, turn around and make it alright
I go back to December all the time
..
Skulle ta lite ego pics, men det slutade såhär istället. Tror att jag kastar in handduken för ikväll!
Sweet dreams..
hahaha!!
A picture says more than a thousand words.
...
Crete
Nu drar jag snart iväg till bussen för att möta upp min syster vid cetralen för att sen bege oss mot arlanda. Vi ska till Kreta! Det har ju varit lite strul där nu på senaste så ifall något händer vill jag bara säga att jag älskar er alla! Mamma, Pappa,Martin,Vicci, Malin, ni vet vilka ni är =)
Make me feel unbreakable, lie and set me free
Love rewards the brave
Beauties
Dagens feelgood video :)
Pirates of the Caribean style
344 kr rabatt på OnePiece
Sitter på jobbet just nu, dagen har gått så himla fort! det blir så när man har mycket att göra, vilket typ aldrig händer, slappaste jobbet på jorden haha. Men nu är det sista veckan för mig här vilket inte känns kul, trivs verkligen här, det är en så himla bra stämning.
Har faktiskt hunnit beställa en OnePiece som jag har velat ha så länge, det måste ju vara de skönaste plagget på jorden, det sved till lite i fickan men det är det värt! det fick bli en enkel ljusgrå :).
Och jag tänkte dela med mig av en rabattkod som ger er hela 344 kr rabatt. KOD: 003545
Ha det bäst!
Så vackert
